Kent är tillbaka
Popbandet Kent släppte förra veckan ett nytt album. Denna gången med en sverigefinne mindre. I januari 2007 meddelade Kents manager Martin Roos att Harri Mänty bestämt sig för att lämna bandet under planeringen av den nya skivan. Orsaken uppgavs vara att Mänty inte kände motivation för att fortsätta. Kents nuvarande sättning är alltså Sami Sirviö, Markus Mustonen, Joakim Berg och Martin Sköld.
I november 2006 åkte Kent till USA för att påbörja inspelningarna av sitt sjunde album "Tillbaka till samtiden". Resultatet släpptes den 17 oktober.
I samband med skivsläppet kommer även en turné att genomföras under hösten med start den 4 november 2007 i Helsingfors.
På Youtube finns det en dokumentär om Sami Sirviö och hans mamma. I dokumentären, som heter "Rokkarin äiti", får man följa mamma Sirviö i sitt hem i Esklistuna. Dessutom får man se en mindre intervju med två av Kent-medlemmarna på finska.
Del 1
Del 2
I november 2006 åkte Kent till USA för att påbörja inspelningarna av sitt sjunde album "Tillbaka till samtiden". Resultatet släpptes den 17 oktober.
I samband med skivsläppet kommer även en turné att genomföras under hösten med start den 4 november 2007 i Helsingfors.
På Youtube finns det en dokumentär om Sami Sirviö och hans mamma. I dokumentären, som heter "Rokkarin äiti", får man följa mamma Sirviö i sitt hem i Esklistuna. Dessutom får man se en mindre intervju med två av Kent-medlemmarna på finska.
Del 1
Del 2
Kid Svensk -finlandssvensk?
Första sverigefinska filmen hade premiär förra veckan.
På premiärdagen skrev dem flesta av gratistidningarna om filmen, med bland annat intervjuer med skådespelerskan Mia Saarinen som spelar huvudrollen, Kid Svensk. Metro och punkt SE klarade sig bra, men Stockholm City kunde återigen inte hålla isär termerna "sverigefinne" och "finlandssvensk" utan skrev om finlandssvensken Kid Svensk som i filmen skämdes över sin mamma som inte kunde tala svenska.
Att svensk media, och folk i Sverige överlag, har svårt att hålla isär begreppen är egentligen rätt konstigt. Att svenskar har så lite koll på sitt eget lands minoritetsgrupper kan vara rätt frustrerande om man tillhör någon av minoriteterna själv. Som sverigefinne blir man ständigt kallad för finlandssvensk. Hur många hundra år till behöver svenskar egentligen på sig att lära sig skillnaderna? Att finlandssvenskar är just, Finlands svenskar.
Att den vanlige Svensson på gatan inte kan hålla termerna isär får väl ses som ett smärre problem i jämförelse med medias svårigheter med att inte kunna namnet på den näst största språkgruppen i Sverige. Att inte Svensson vet att sverigefinnar inte bryter på finlandssvenska är väl inte så konstigt när t o m tidningarna använder fel ord för fel sak och egentligen inte visar på någon större vilja att skriva rätt, eller lära sig av sina misstag.
Så en gång för alla, låt oss gå igenom termerna.
Finländare
Finländare är den övergripande benämningen på personer från Finland, oberoende av språkgruppstillhörighet. Dessa kan vara svensktalande, finsktalande, rysktalande, samer, romer eller invandrare.
Finnar
Personer med finska som modersmål.
Finlandssvenskar
Finländare med svenska som modersmål.
Sverigefinnar
Finnar i Sverige med finska som modersmål (eller ättlingar till dessa med finska som andraspråk).
mera info: http://sv.wikipedia.org/wiki/Sverigefinnar
läs Nanna Huolmans debattartikel i aftonbladet: http://www.aftonbladet.se/debatt/article1034647.ab
På premiärdagen skrev dem flesta av gratistidningarna om filmen, med bland annat intervjuer med skådespelerskan Mia Saarinen som spelar huvudrollen, Kid Svensk. Metro och punkt SE klarade sig bra, men Stockholm City kunde återigen inte hålla isär termerna "sverigefinne" och "finlandssvensk" utan skrev om finlandssvensken Kid Svensk som i filmen skämdes över sin mamma som inte kunde tala svenska.
Att svensk media, och folk i Sverige överlag, har svårt att hålla isär begreppen är egentligen rätt konstigt. Att svenskar har så lite koll på sitt eget lands minoritetsgrupper kan vara rätt frustrerande om man tillhör någon av minoriteterna själv. Som sverigefinne blir man ständigt kallad för finlandssvensk. Hur många hundra år till behöver svenskar egentligen på sig att lära sig skillnaderna? Att finlandssvenskar är just, Finlands svenskar.
Att den vanlige Svensson på gatan inte kan hålla termerna isär får väl ses som ett smärre problem i jämförelse med medias svårigheter med att inte kunna namnet på den näst största språkgruppen i Sverige. Att inte Svensson vet att sverigefinnar inte bryter på finlandssvenska är väl inte så konstigt när t o m tidningarna använder fel ord för fel sak och egentligen inte visar på någon större vilja att skriva rätt, eller lära sig av sina misstag.
Så en gång för alla, låt oss gå igenom termerna.
Finländare
Finländare är den övergripande benämningen på personer från Finland, oberoende av språkgruppstillhörighet. Dessa kan vara svensktalande, finsktalande, rysktalande, samer, romer eller invandrare.
Finnar
Personer med finska som modersmål.
Finlandssvenskar
Finländare med svenska som modersmål.
Sverigefinnar
Finnar i Sverige med finska som modersmål (eller ättlingar till dessa med finska som andraspråk).
mera info: http://sv.wikipedia.org/wiki/Sverigefinnar
läs Nanna Huolmans debattartikel i aftonbladet: http://www.aftonbladet.se/debatt/article1034647.ab
Sverigefinska flaggan
Nu finns det en inofficiell sverigefinsk flagga.
Sverigefinska flaggan ritades 2007 och togs fram då många, framförallt unga sverigefinnar kände ett behov av en egen symbol. "Många av oss sverigefinnar känner oss inte alls som finländare. Vi hejar på Sverige i hockey, vi firar både svenska och finska högtider. I Finland är vi inte finnar, där är vi svenskar. I Sverige känner vi oss inte heller som svenskar. Låt oss vara sverigefinnar!" säger skaparna av flaggan, Sverigefinska flaggans vänner.
Flaggan är egentligen bara ett förslag på en inofficiell symbol för sverigefinnar, men eftersom många redan börjat använda flaggan hoppas skaparna av flaggan att den snart blir en symbol för ALLA sverigefinnar. Många kommer säkert att använda finska flaggan även framöver, men den sverigefinska kan ses som ett komplement. Precis som den finlandssvenska rödgula flaggan för den svensktalande befolkningen i Finland.
Flaggan finns till försäljning på www.sverigefinskaflaggan.se
Sverigefinska flaggan ritades 2007 och togs fram då många, framförallt unga sverigefinnar kände ett behov av en egen symbol. "Många av oss sverigefinnar känner oss inte alls som finländare. Vi hejar på Sverige i hockey, vi firar både svenska och finska högtider. I Finland är vi inte finnar, där är vi svenskar. I Sverige känner vi oss inte heller som svenskar. Låt oss vara sverigefinnar!" säger skaparna av flaggan, Sverigefinska flaggans vänner.
Flaggan är egentligen bara ett förslag på en inofficiell symbol för sverigefinnar, men eftersom många redan börjat använda flaggan hoppas skaparna av flaggan att den snart blir en symbol för ALLA sverigefinnar. Många kommer säkert att använda finska flaggan även framöver, men den sverigefinska kan ses som ett komplement. Precis som den finlandssvenska rödgula flaggan för den svensktalande befolkningen i Finland.
Flaggan finns till försäljning på www.sverigefinskaflaggan.se
Anna Järvinen -sverigefinsk artist släpper debutalbum
Anna Järvinen är aktuell med sitt debutalbum "Jag fick feeling". I gratistidningen City berättar Anna om sin bakgrund i bandet Granada där hon tyckte att hon fick ta för lite plats, trots att hon var sångerska och frontfigur. På hennes soloalbum känner hon att hon äntligen fått kliva ut i rampljuset.
Skivan började hon spela in redan sommaren 2005, men p g a att hon fick en dotter, plus en del svårigheter med skivbolag tog det längre tid än planerat.
Anna Järvinen kom till Sverige när hon var 6 år gammal. Hon berättar i tidningen City om chocken att inte kunna göra sig förstådd. På skivan finns låtar med titlar som "Svensktalande bättre folk" och "Helsinki" där Anna tar upp mycket av de känslor som många sverigefinnar, men även andra minoriteter och invandrare går och bär på.
I nättidningen unt.se berättar Anna:
"Jag känner mig som en invandrare i djupet av mig själv, men när man pratar om invandrare så menar man inte såna som jag. Det är som att jag inte har rätt till de här känslorna av sorg och utanförskap som är så starka. Jag upplever att jag blivit bortplockad från mitt språk och mina rötter och det är ett av skivans teman."
Anna förklarar dock i tidningen City om att hon ändå känner sig stark i sin identitet som sverigefinne.
"Min bakgrund är fortfarande en stor del av mitt liv, jag pratar finska med mitt barn varje dag, men jag kommer inte att flytta dit. Jag hör hemma här nu."
På hennes myspace-sida kan man lyssna till en del av hennes musik, bland annat låten "Svensktalande bättre folk".
http://www.myspace.com/annajarvinen
Skivan började hon spela in redan sommaren 2005, men p g a att hon fick en dotter, plus en del svårigheter med skivbolag tog det längre tid än planerat.
Anna Järvinen kom till Sverige när hon var 6 år gammal. Hon berättar i tidningen City om chocken att inte kunna göra sig förstådd. På skivan finns låtar med titlar som "Svensktalande bättre folk" och "Helsinki" där Anna tar upp mycket av de känslor som många sverigefinnar, men även andra minoriteter och invandrare går och bär på.
I nättidningen unt.se berättar Anna:
"Jag känner mig som en invandrare i djupet av mig själv, men när man pratar om invandrare så menar man inte såna som jag. Det är som att jag inte har rätt till de här känslorna av sorg och utanförskap som är så starka. Jag upplever att jag blivit bortplockad från mitt språk och mina rötter och det är ett av skivans teman."
Anna förklarar dock i tidningen City om att hon ändå känner sig stark i sin identitet som sverigefinne.
"Min bakgrund är fortfarande en stor del av mitt liv, jag pratar finska med mitt barn varje dag, men jag kommer inte att flytta dit. Jag hör hemma här nu."
På hennes myspace-sida kan man lyssna till en del av hennes musik, bland annat låten "Svensktalande bättre folk".
http://www.myspace.com/annajarvinen
